Konstiga crawings

Jag har en speciell egenhet. Jag kan få enorma crawings ibland. Och NEJ jag är inte gravid. Det konstiga är inte att få crawings, de får väll de allra flesta  är personer ibland? Det konstiga är vad mina grawings består av. Ibland är de ganska normala, som tex. mörk choklad, kaffe, glass eller center (ja, nu lär ni veta att det är mitt favoritgodis) men ibland (ganska ofta) ter det sig desto konstigare. Som igår t.ex. jag kom hem åt middag och satte mig vid datorn, då kom det. Först smygande endast som en tanke som jag snabbt försökte avfärda, men sedan växte det fram till ett faktum. Jag var bara tvungen att ha nudlar! Sånadär femkronorspaket (ibland har man tur med 3 st. för 10 kr!) som man kokar i tre minuter och sedan i med en kryddpåse! Sådana man åt efter skolan som mellanmål när man gick i mellanstadier, sådana och Gorbys piroger. Hur sjutton kan man få ett sådant sug efter nudlar halv nio på kvällen?! Keso brukar också vara en återkommande crawing, likaså hummus, soltorkade tomater och couscous. Men nu blev jag faktiskt sugen på Gorbys också, haha! När sjutton åt jag det senast?! Måste varit flera år sedan.. Ingen riktigt crawing ännu dock (kan bero på att jag precis i skrivande stund avslutat min lunch), men tro mig det kommer säkert inom kort. När jag minst anar det.


Jaja, back to work. Hoppas ni har en bra sista septemberdag.

Decatriathlon

Okej. Kort inlägg sedan tidig sängång. Så väldigt trött. Utan egentlig anledning. Suck. Och den här gången skall jag försöka hålla det kort på riktigt!

Såg på sportspegeln igår (eller såg och såg, satt med ryggen till skrivandes på datorn och snarare lyssnade på sportspegeln igår, men ändå). Där var det i alla fall ett reportage om en svensk kille som tävlar i någonting som heter Decatriathlon, vilket är ett triatlon lopp men 10 (!) gånger så långt som ett vanligt. Tydligen 10 gånger den sk. "ironman-distansen" dvs. 38 km simning, 1800 km cykling och avslutande 422 km löpning! Detta tar nästan 9 dygn att genomföra. Helt sinnesjukt! Fatta den bedriften! Enormt inponerande och någonting jag aldrig skulle få för mig att göra.


Kort och koncist, god natt.

Bilstöld(!) precis utanför fönstret!

Jag trodde jag bodde i världens mest lugna och oskyldiga område. Det trodde troligen min granne med. Jag vet ej exakt vad som hände då jag tittade ut från min fönster lite för sent för att se precis som vad som hände. Men min granne hade i alla fall parkerat sin bil utanför en uppfart och var inne i garaget och gjorde någonting, packade ur bilen eller liknande. Nyklarna satt i bilen. Det kommer en man (tror han kom i en annan bil) och snor bilen. Jag hörde nämligen en bilmotor som varvade och sedan däcktjut. Tänkte "vem kör som en j*vla galning här ute?" tittade ut och hörde min granne säga "han stal min bil!". Det låg saker på vägen och hjulspår på asfalten. Verkar som tjuven först körde fel (på väg upp mot en återvändsgränd) men fick antagligen syn på den skylten, tvärnitade och körde sedan andra hållet och iväg ner mot stan. Sån sjuk grej! Sådant man ser i filmer, inte utanför sitt eget fönster. Vet inte hur det hela slutade eller kommer att sluta mer än att mannen ringde polisen med hjälp av några andra grannar och att det samlade massa folk på gatan. Precis som det alltid gör när det hänt någonting annorlunda. Men på en söndagmorgon! Helt sjukt! En gammal Volvo 850, rätt sliten också. Sjukt! Hoppas i alla fall han får tillbaka bilen i gott skick. Lovar att hålla tummarna. Plus att ingen kom till skada när tjuven körde härifrån...

Ätit söndagmiddag hemma hos mor och far idag, alltid lika mysigt och gott. Bra tradition det där. Om man nu kan kalla det en tradition efter två söndagar ;) Dags att sluta för idag och försöka komma tidigt i säng. Ny arbetsvecka väntar + skolan då förstås!


God kväll. Sov gott. Dröm sött.

Golfbil och stroganoff

Körde som sagt golfbil för första gången igår. Var med och hjälpte Relevent på Sant Jörgen Park där vi annordnade en golftävling följt av middag och underhållning från The Attic. Var jättekul! Något av det som var absolut roligast igår var faktiskt att köra golfbil! De går ju faktiskt riktigt (eller i alla fall förhållandevis) fort de där små rackarna! Speciellt när man kör på små gupp/kullar, för då hoppar de nästan upp i luften... Var riktigt kul igår när vi skulle iväg till hålen längst bort från klubben, då körde vi två bilar efter varandra, full speed! Race! Kändes lite som om den skulle välta men var faktiskt förvånandsvärt stabil. Det som gjorde det hela så häftigt och kanske även varför det kändes så snabbt var just att de är så tysta. För er som inte vet (jag visste inte innan igår så det är inget att skämmas för!) så går dessa små busbilar på el så det låter ungefär som Farfarsbilarna på Liseberg. Kändes faktiskt lite som det gjorde när man körde dem. Speciellt när man körde på asfalten och ganska långsamt. Världens déjà vu från när man var liten. Kul var det som sagt! Riktigt kul!

Nu skall jag snart laga middag, korv stroganoff står på menyn. Kom och tänka på att det är ett väldigt konstigt ord ändå. Stroganof. Enligt Wikipedia så härstammar rätten från Ryssland, och från början var det tydligen bara biff- och inte korv stroganof.

"Biff Stroganoff är en maträtt med rötter i Ryssland, skapad av en kock som vann en matlagningstävling i S:t Petersburg med denna rätt. Rätten är uppkallad efter ovannämnde kocks arbetsgivare, greve Alexander Sergejevitj Stroganov (1733-1811). Enligt historien var greve Stroganoff tandlös på äldre dar och hans betjänt tvingades skära köttet i små strimlor. Men det är konstaterat att både namnet och receptet fanns före det."

Efter middagen kommer Fanny. Vi insåg båda att vi ändå bara gjorde andra saker för att slippa göra det vi "borde" så varför inte göra "inget vettigt" tillsammans? Tänkte hyra en film och mysa lite, är ju trots allt lördag. Och ibland slipper man göra "borde-saker" och "måsten". Det är okej. Försöker jag intala mig själv i alla fall. Så det så.


Mot köket och falukorven.

Äppel, päppel, piron, päron

Lördag! Och äntligen fick jag testat äppelsvarven som jag fick låna av mamma förra helgen :) Fick nämligen för mig att jag skulle göra mina egna hemmagjorda äppelringar, ni vet sådana man kan köpa i affären, torkat äpple helt enkelt. Då mindes jag att min mamma och jag gjorde sådana när jag var liten genom att använda en äppelsvarv. Dock var det nog mest mamma som användae den och jag som tittade på. Men någon måste ju övervaka och observera, eller hur? Så varför inte testa i alla fall fick jag för mig. Och nu i förmiddags fick jag äntligen tummen ur. Och oj vad fort detgick, grymt bra uppfining måste jag erkänna. Kanske inte är den hushållsmaskin (om man kan kalla den för det) som man använder dagligen precis, inte ofta alls för att vara ärlig, men den var väldigt effektiv. Kan rekommenderas om man vill göra äppelringar. Kan även vara bra om man skall göra äppelpaj då den både skivar och skalar äpplet samtidigt! Dessutom tar den bort kärnhuset, inte illa! På det medföljande pappret stod det också att man kunde använda den till potatis och Janssons Frestele, men det vet jag inte riktigt om jag håller med om. Senast jag kollade så skall Janssons-potatisen vara i strimlor, inte skivor...

Att tänka tillbaka på när mamma och jag stod i köket när jag var liten får mig att längta efter kanelbullar. Jag kan inte säga att jag minns det men jag har sett på bilder hur min mamma och jag bakade kanelbullar när jag var väldigt, väldigt liten. Min mamma, pedagogisk som hon är/var, gav mig en alldeles egen liten bit deg att göra bullar av, medan mamma tog hand om den stora "riktiga" degen. Praktiskt och bra då jag var nöjd och resultatet fortfarande var försäkrat..! Haha! Är det inte kanelbullens dags snart förresten? Någonting säger mig att det är den 4:e oktober, vet i alla fall att det är i början av oktober. Får se till att baka snart. Har ju faktiskt inte invigt min nya lägenhet och mitt nya kök "bakmässigt" ännu. Får bli ändring på det snart.

Nu hänger i alla fall äppelringarna på tork i mitt kök mellan två av mina köksstolar på en lina. Återkommer med hur resultatet blir. Undrar hur lång tid det tar för dem att torka?! Någon som vet? Här nedan har ni i alla fall ett litet kollage på hur det gick till (hittade nya funktioner i Picasa 3 - så kunde inte låta bli att leka lite, annars hade jag nöjt mig med en bild eller två..! Men vad gör man inte för att slippa öppna boken Professional Event Coordination riktigt ännu...) Enjoy!




Nu skall jag iväg och gå en promead med Christopher och sätta oss på något mysigt café och dricka varm choklad. Riktigt höstmysigt väder ute idag. Inte regn, inte blåst, bara sådär höstigt halvmörkt fast klockan är mitt på dagen...! Mys! Återkommer senare och berättar om min golfbilsupplevelse igår :)


Later.

Vissa saker skall bara fungera!

När vissa saker strular så är mitt tålamod mycket kortare än annars. En sådan sak är elektronik och speciellt datorn. Finns få saker som kan stressa upp mig så mycket som när min dator strular. Min kära laptop har en tendens att ibland bara frysa fast och så går hela tangentbordet inte att använda. Förrut kunde jag i alla fall använda mig av musen men nu brukar även den dö, om jag inte kopplar in en extern mus. Då fungar den igen. Det enda sättet att få tangentbordet att vakna igen är att starta om. Och då händer den sig alltid i nesläckningsprocessen och då är det knappen som gäller. Detta kan hända precis när som helst, till och med mitt i en mening när jag skriver.



Jag vill ha en Mac, främst för att de (enligt de flesta jag pratat med) överlag strular mindre. Främst behöver jag en dator som är pålitlig och fungerar när jag behöver de. En annan viktig sak är att min framtida dator skall vara liten (och då menar jagen notebook, utan en liten helt fullpresterande datorn) så att jag kan ha med mig datorn handväskan. Inte som det är idag att jag måste ha en handväska och sedan en separat datorväska. Helt värdelöst. Är så trött på att släpa. En liten smidig men pålitlig och högpresterande Mac-dator står högt upp på min önskelista. Sen att de är sjukt snygga är ju ingen nackdel direkt. Dock inga planer på att köpa en just nu, inte ekonomiskt möjligt. För det är en stor nackdel med datorn, de är förhållandevis dyra. Visst får du mycket för pengarna, men det är snarare väldigt mycket pengar helt enkelt. Men vad vore livet om man inte fick önska sig och länga efter något?


Jättetrött, skall sova snart. Dröm sött.

Jag är inte snål jag är miljövänlig

Först och främst. Blir ett kort inlägg idag, måste verkligen i säng. Kom hem nu för fem minuter sedan. Visst är det typiskt att när man bara vill komma hem snabbt så missar man alltid bussen precis. Jaja, som sagt, kort.

Jag är snål när det gäller mig själv. Det började när jag skulle spara pengar för att åka till NY och har bara fortsatt. Jag har inga problem med att bjuda folk på saker eller puscha på andra att köpa saker till dem själva. Men när det kommer till mig själv, och saker som är bara till mig så blir jag jättesnål. Inte världens mest smickrande egenskap, jag vet. Men så är det. Jobbar på att "unna" mig själv saker lite då och då och börjar bli lite bättre på det. Liten paus i den övning just nu när jag inte har någon som helst form av inkoms bara, det är så det är när man är entreprenör. Men mer om det i ett senare inlägg.

Jag har dock kommit på en sak, eller ett sätt att se på det hela, som förändrar min snålhet till något possitivt och till och med trendigt. När jag tar med mig matlåda till jobbet, använder tepåsen två gånger, äter upp någongting fast de gick ut igår bara för att inte slänga det, tar med mig en platspåse till mataffären när jag skall handla osv. så är jag egentligen inte snål - jag är miljövänlig. Visst är det bra?! Jag konsumerar för en hållbar utveckling, inte bara en hållbar ekonomi. (Bör dock tilläggas till alla er som känner mig att jag dessvärre egentligen inte är något vidare stort fan av det där med miljö, dessvärre, utan snarare en sådan som inte köper ekologiskt, inte källsorterar mm. förlåt!) Men som sagt, jag är inte snål, jag är miljösnål. Punkt slut.






Kort skulle det vara. Så, god natt.

Spontan, jag?! Kanske inte...

Okej, jag erkänner. Jag är inte känd för att vara spontan. Jag är och har alltid varit en planerare. Med min kalender och mina färgpennor i högsta högg. Jag erkänner. Så är det. Men dock har jag insett att även en planerare som jag kan vara spontan, bara det att vi vet när vi kan vara det. Typ på en tisdagkväll efter klockan 18 men inte för länge för då kommer jag inte kunna sova tillräckligt för att klara av morgondagen. Kanske inte så jättespontant i vissas ögon och öron. Men ta nu ikväll t.ex. Kände starkt att jag inte ville åka hem efter att ha jobbat vid datorn i 10 timmar och bara sätta mig i lägenheten och fortsätta kvällen vid datorn (och kanske skolböckerna om det hade blivit som planerat) utan slängde iväg ett sms till Joyce vid 16-tiden om att gå en promenad senare. Blev ingen promenad. Blev bjuden på fisksoppa istället. Supermysigt och supergott! Blev ungsgratinerade äpplen efteråt med kanel, kardemumma och kesella, mums! Blev en jättetrevlig och mysig tisdagskväll hemma hos Joyce och hennes Philip. Spontant och oplanderat! Det vill säga att jag kan jag med. Det gäller bara för mig att vara spontant när jag vet att jag kan vara det. När det inte står någonting annat i kalendern. Lite som att man blir effektiv när man har mycket att göra går det att bli spontan när man för det mesta är väldigt planerad. Det är väll egentligen ganska logiskt? Precis som det är skönt att vara ledig och inte göra någonting när det egentligen är någonting man borde eller i alla fall kan göra. Den sysslolösa kan inte njuta av sysslolösheten och den fullkomligt spontanta kanske inte heller kan njuta av de spontana infallen. Inte som jag gjorde idag. Jag njöt. Både av sällskapet och spontaniteten och de oplanderade. Gav mig verkligen jättemycket energi. Tack snälla ni!


Skall försöka komma i säng tidigare igen ikväll. God natt.

"Facebookberoende"

Sitter och försöker plugga. Samtidigt som jag lyssnar på Tv4-nyheterna. Man måste ju försöka hålla sig lite uppdaterad. Där hade de precis ett inslag om "Facebookberoende", det är tydligen ett sätt för tjejer att få ett datornberoende. Förut var det, enligt inslaget, flest killar i datorspel som blev beroende utav sina datorer och alternativa världar onlinen, men nu har den "sjukdom" spridit sig även till tjejer via sociala nätverk. Men visst är det ändå lite så, man nästan "måste" kolla sin Facebook. Jag skulle inte kalla det ett beroende, men nästan lite utav ett behov i alla fall.

Precis som man blir påverkad när man bloggar relativt aktivt (och nej då menar jag inte typ 10 inlägg om dagen). Inte det att jag har en känsla av att jag "måste" blogga varje dag eller ens nästan varje dag. Men jag "tänker blogg". Jag menar att jag under dagen kan få en tanke, jag skriver ner eller försöker komma ihåg den då den gav mig inspiration till ett blogginlägg. Lite som "åh, det där vill jag blogga om". Ganska märkligt ändå. Det behovet eller tänket fanns inte för något år sedan. I alla fall inte i mig. Jag skrev i för sig dagbok ganska länge, lite av det behovet kanske är detsamma. Men då skrev jag absolut mest om vad jag gjort på dagen. Inte så mycket av de mer filosoferande och tänkande inläggen jag skriver här om saker jag mött under dagen eller bara kommit att tänka på.

Jaja, intressant är det i alla fall. Och som sagt, att bloggar, Facebook och andra sociala nätverk kan bli ett problem är vi nog alla pinsamt medvetna om. Precis som nu, varför skriver jag det här och inte på mitt kära referat på boken Professional Event Coordinator? Svara på det om du kan.


Over and out.

Visualisera och leka

Tre saker.

1) Jag har tidigare (igår) varit inne på att det gäller att tänka positivt. I alla fall så för mig. Men någonting annat jag tror på är att det hjälper att visualisera sina mål. Ser man sitt mål är det lättare att nå dit. Steg ett är självklart att man har mål, utan mål är det väldigt svårt att någonsin få känna sig nöjd och färdig med det man uppnåt. Det är nog ganska typiskt svenskt. Att aldrig vara nöjd när man uppnåt ett mål utan att direkt sikta vidare. Och visst skall man sikta vidare för att komma vidare, men man måste också fira det uppnådda målet.

Att fira, även delmål, är viktiga incitament för att fortsätta frammåt. Att fira att man uppnått ett delmål kan kanske ses som att ta ut segern i förskott. Å andra sidan kan det vara just detta som ger ny energi och kraft till att ta uti med de nästkommande svårigheterna och till och med avgörande för att ro hem de mer långsiktiga målen.

Idag har Gustaf och jag gått och köpt oss en flaska champagne. Varför detta? Vad skall vi fira? Än så länge ingenting. Det hela handlar om att vi visualiserar. Vi har satt champagneflaskan på en fin och väl synlig plats i vårt tillfälliga kontor. På flaskan har vi fäst en post-it-lapp med ett mål på. Och när vi uppnått detta målet skall vi öppna våran champagne. Vilken dag det än är och vad än klockan är. När målet är uppnått och flaskan är uppdrucken skall vi köpa en ny och sätta upp ett nytt mål på en ny post-it-lapp.

2) Fick en fråga idag om hur min drömlekplats skulle se ut om det inte fanns några som helst ramar. Konstig fråga kan tyckas. Och visst, inte den vanligaste man brukar få. Men tanken var ganska häftig ändå. Vi "vuxna" människor har faktiskt nästan förlorar våran förmåga att leka. Och då menar jag inte gå ut och supa på någon krog och dansa hela natten lång. Utan jag menar leka. Ni minns: "går det att leka idag?". Den typen av lek. Den typen av lek då man kunde spendera en hel dag i en lekpark med gungor och rutschkanor. Detta fick mig att bli lite ledsen. Men så bestämde jag mig för en sak. Någon dag den här veckan skall jag gå ner till lekplatsen här i Slottskogen och gunga på gungorna. Bara för att det är kul. Så det så. Undrar vad alla barn, och framför allt de vuxna föräldrarna kommer att tänka?

3) Sjukt stolt över mig själv just nu faktiskt. Kom hem tio i åtta efter en 10-timmars arbetsdag och sedan inhandlat mat på nyöppnade Lidl. Var väldigt nära på att köpa någon färdigmat (tänk pizza) på vägen hit eller äta någonting mindre seriöst till middag, typ pytt-i-panna. Men nej då. Jag ställde mig och gjorde hemmagjorda hamburgare från skratch. Med chili i. Och gott blev det. Nöjd. Svårt nöjd.


Nu måste jag gräva ner mig i studierna ett tag, mot studierna och vidare!


Tänk negativt och må bättre?

Jag är en stark anhängare till positivt tänkande. Inte till överdrift med affiramtioner och grejer. Men tänker man positivt så mår man bättre, och då kan även den tråkigaste uppgiften ändå kännas okej. Oftast i alla fall. Men samtidgt tror jag på att man måste få gräva ner sig och faktiskt må skit ibland också. Dels för att veta hur det känns att må bra, men också för att få ur sig det dåliga. Ibland finns det ett starkt behov att gråta (även om man inte kan sätta fingret på vad det är som är fel egentligen) och då är det okej att gråta. Så fungerar jag och så tycker jag.

Dock hittade jag följande: ”En lycklig man skall alltid frukta, en olycklig man kan alltid hoppas” lyder ett portugisiskt ordspråk som Anders Mathlein använder i sin nya bok Feel bad och må bra – överlevnadshandbok för pessimister, för att belysa påståendet att en pessimist blir glatt överraskad medan en optimist undrar varför det inte blev som man tänkt.

Det är ett sorts uppror emot den slentrianoptimism som förmedlas i många självhjälpsböcker. Men tanken är ändå ganska intressant. Jag håller inte fullt med i den, men den är intressant att tänka i alla fall...


Nu skall jag fixa och ordna lite till såhär ett sista ryck på söndag kväll, sen skall jag försöka lägga mig tidigt. Ny vecka imorgon med full kalender så då krävs det sömn. Jag måste sova mina timmar annars fungerar jag inte som jag vill. Så då är det bara att ha deciplin nog att gå och lägga mig.


God natt.

Söndagsmys!

Först och främst, Inglorious Bastards var superbra! Stefan skrev upp mina föräntningar totalt igår när vi gick en liten promenad innan filmen (främst för att köpa godis men också för att döda lite tid innan bion började) men ändå blev jag positivt överraskad. Det känns defenitivt inte som om filmen är över 2½ timma lång, inte en chans! Brukar ha lite svårt för Quentin Tarantinos filmer, men den här var absolut hans bästa! Se den om du ännu inte gjort det! Var helt makalösa scener, väldigt långa dialoger och vansinnigt snyggt filmat.

Annars har denna söndagen endast inneburit plugg och fix. Tog sovmorgon (en välbehövlig sådan idag) till 09.30 sedan har jag plugga med paus för lunch till för ca. 45 minuter sen. Nu är lägenheten dammad och dammsugen och jag är nyduschad, skall snart klä på mig lite mer passande kläder och sätta mig på bussen ut till mamma och pappa. Skall äta söndagsmiddag där, tror fläskfilé bombay står på menyn, en absolut favorit (är precis som afrikana fast med fläskfilé istället för oxfilé helt enkelt)! Skall bli mysigt..!

Nu ser i alla fall min "att-göra-över-helgen-lista" lite bättre ut:

1) Damma
2) Dammsuga
3) Skriva sammanfattning av kurslitteraturbok kap 1-7 (NÄSTAN klart, har ett kapitel kvar..)
4) Skriva klart referat från gästföreläsare
5) Fortsätta på grupparbete om sociala medier
6) Handla
7) Ev. laga storkok lasagne eller liknande (till matlådor)

Handla har blivit flyttat till imorgon kväl och storlaga mat får också bli i veckan eller nästa helg. Skall försöka få gjort lite på grupparbete ikväll sedan när jag kommit hem till lägenheten igen.

Imorgon är det måndag, ny vecka, nya möjligheter och äventyr! Förut hatade jag verkligen måndagar. Börjar bli betydligt bättre nu. När det var som värst kunde jag ha måndagsångest redan när jag vaknade på söndagen, "imorgon är det måndag"... Men som sagt, måndag imorgon och det känns helt okej! Positivt tänkande mår man bra av :)


Auf Wiedersehn.

Vem har sagt att helg = ledighet?

Förtst och främst så vill jag bara poängtera att jag inte klagar, jag bara konstaterar. När man försöker plugga heltidsstudier samtidigt som man jobbar heltid med någonting som är drygt heltid just nu då vi är i uppstarten av allting så är helgen inte precis tiden då man får vara "ledig".

Min att-att-göra-lista för helgen ser ut som följer:

1) Damma
2) Dammsuga
3) Skriva sammanfattning av kurslitteraturbok kap 1-7
4) Skriva klart referat från gästföreläsare
5) Fortsätta på grupparbete om sociala medier
6) Handla
7) Ev. laga storkok lasagne eller liknande (till matlådor)

Och såhär har min pluggplats sett ut idag.. Tänkte att om jag inte sitter vid skrivbordet kanske det inte skulle kännas som jag pluggade,.. Kan inte säga att det var så mycket roligare kanske, men rätt mysigt ändå. Speciellt med sammanlagt 4 koppar te och ett rör Center (observera att bilden är tagen innan Centern påbörjades, nu är den slut..!). Vilket ni som känner mig vet att det är mitt absoluta favoritgodis :)



Idag har jag gjort halva punkt 3 och klar med punkt 4. Suck, bara till att fortsätta imorgon med andra ord.. Nu skall jag iväg på bio med Stefan, se Inglorious Bastards (och jag vet att jag är efter alla andra, men så är det bara! Den skall ju tydligen vara bra i alla fall).


Nu måste jag rusa till bussen, later.

TGIF

Thank God It's Friday. Det är ett uttryck som min familj alltid använt sig av. Jag älskar fredagar. Har alltid älskat fredagar. Kom och tänkta på hur vi "firade" fredag när jag var liten. På fredagar var det "Disney-dags" på TV. Utan att låta för gammal så var det på den tiden som det inte fanns tecknade serier att titta på när man ville, alla dagar i veckan. Men när jag var liten längtade man till Disneydags och tecknade serier. Disney-channel var inte ens en fantasi. På fredagar var det grillchips och god mat framför tv:n. Middag i soffan. Ibland grillade vi korv och marshmallows i vår öppna spis. Fredag var bästa dagen på hela veckan.

Fredag är fortfarande bästa dagen på hela veckan. Dock är det inte så ofta som det grillas korv längre. Min fredagskärlek ter sig lite annorlunda numera. Först och främst är alla (nästan i alla fall!) så himla glada på fredagar. På fredagar är svenskar inte alltid så svenska och inåtvända, på fredagar kan man prata till en främling utan att verka helt konstig. På fredagar kan man önska "trevlig helg!" till en främling och få ett glatt och hjärtligt svar tillbaka. Även om jag knappt minns senast jag hade en ledig helg (förutom min vecka nu med mor på Rhodos) så älskar jag fortfarande fredagar. På fredagar jobbar de flesta förvisso, men på fredagarna har man hela helgen kvar. När det är lördag så har ju halva helgen redan gått åt. Jobbnarkoman som jag är så gillar jag ju att jobba, gillar att vara på jobbet. På fredagar är man på jobbet men de flesta är gladare, en stämning som smittar av sig.

Fredagar är helt enkelt bäst! Då är det slut på veckan det är dags för fredagsmys. På torsdag äts det ärtsoppa på lördag är det fest, men fredag är ändå den dag som känns bäst. Ge mig då kyckling det gillar jag mest. Jag vill ha fredag idag :)


Skall träffa Joyce (alldeles för längesedan den här gången!) imorgon bitti, äta frukost/brunsch på Egg&Milk. Mums! Väckarklocka imorgon också med andra ord. Får bli sovmorgon på söndag!




Dags att lämna datorn för idag. Krypa upp i sängen och försöka hitta något att kika på på tv en stund och sedan en tidig kväll står på schemat.


God kväll.


Helt galet vad folk (i synnerhet tjejer) snackar skit

Satt på tåget på väg ner till Varberg tidigare ikväll. Tar ganska exakt 40 minuter från Göteborgs central ner till Varbergs station (det var någonting jag fick lära mig när jag bodde där nere, de har ingen central i Varberg, det heter station.. ..precis som det uttalas Appelviken fast det stavas med ett p egentligen.. ..det är sånt man lär sig i Varberg om någon undrar). I alla fall, satt mitt emot två tjejer som satt och pratade med varandra om personerna i sin klass (tror jag att det var i alla fall), tror inte de sa ett enda positivt ord om någon och då pratade de ändå hela tiden, hela vägen ner. Det var fel på någon för att han eller hon var för social, för glad, för lite social, för kär, ja det ena efter det andra. Helt sjukt! Ville bara ställa mig upp och skrika...! Sen kom jag på mig själv. Det är inte säkert att jag är bättre själv. Antaligen inte. Människor i allmänhet snackar otroligt mycket skitsnack. På något sätt att människan i grunden mår bättre om någon annan är sämre. Ganska sorgligt egentligen. Jag skall i alla fall bättra mig. Vill inte vara som tjejerna på tåget. Tror inte det är så illa, eller det vet jag att det inte är. Men tänker man sig inte för kan det ju eskalera. Precis som med dåligt språk. Tillslut hör man inte att man svär. Och tillslut blir man en sådan där gammal bitter tant med bara en massa katter som kompisar. Nej usch.


Nu är det dock dags att sova, sinnesjukt trött om sannigen skall fram. God natt.

Kära CSN

Jag har egentligen ingenting emot CSN, vet att många tycker det är krångligt och omständigt men för mig har det hitills fungrat väldigt bra. Jag har inte varit den lättaste "kunden" då jag bl.a. har tjänat över fribeloppet för första halvåret 2009 och varit tvungen att gå in och ändra mina uppgifter ett fåtal gånger. Någonting som i för sig inte borde räknas som en "krånlig kund". Efter att ha insett att jag skrivit upp min inkomst lite väl mycket för första halvåret 2009 gick jag in nu för ett par veckor sedan och korrigerade min inkomst till den exakta. Då jag redan hade betalat tillbaka ett återkrav antog jag att jag helt enkelt bara skulle få lite pengar tillbaka. Så lät var det inte. Jag fick igår hem ett beslut på 7 sidor. Där det i likhet med min tanke på första sidan under "Skäl till beslut" står följande: "Du får mer studimedel än tidigare eftersom din inkomst är lägre än den du tidigare meddelat." Problemen är att i de resterande 6(!) sidorna står att jag skall betala tillbaka pengar då jag överstigit fribeloppet och hur detta går till. Detta fick mig att ringa till kära CSN.

Allting började bra, 6 personer framför mig i telefonkö och en beräknad väntetid på 2 minuter. Någonting som hölls om jag skall uppskatta tiden. Sedan började det. Fick dra min berättelse för en telefonist som skickade vidare mig till någon annan avdelning som i sin tur lyssnade på mig hjälpte till med lite frågor men skickade vidare mig i sin tur. Nästa person, ja jag antar att ni kan gissa, skickade vidare mig till en anna telefonist. Och där är jag just nu, hela detta inlägget har jag skrivit under tiden jag väntar på att denna handläggare, förhoppningsivs den sista skall läsa igenom mitt ärende. OJ VÄNTA, NU HAR HAN SVAR...!

"Nej du har rätt, det är bara standardtexter som kommit ut, återbetalingen som du skall få egentligen sker genom en annan handläggare som inte fått ärendet ännu..."

VICTORY! Jag hade rätt, men shit vilket omständigt system..! Fyra olika telefonister (de kallar sig tydligen handläggare, antar att det klingar högre än telefonist) och 25 minuter i telefon för en liten simpel fråga.. Jaja, jag fick i alla fall rätt och kommer få en återbetalning på några hundra när nästa beslut är tagit.


Back to work.

När jag blir stor skall jag bli prinsessa

Var på bio med mor idag. Såg filmen "Prinsessa". Den var grymt bra, tänkvärd och stundtals väldigt tung. Men väldigt bra och väldigt fin. Rekommenderas.

Ett citat ur filmen fastnade, minns det inte ordagrant men det är någonting i stil med: "När alla flickor är små så drömmer de om att bli prinsessa, när de blir äldre och förstår att de aldrig kommer att kunna bli en prinsessa dyker en ny tanke upp i huvudet: Bröllop!". Men visst är det lite så? Visst fungerar bröllopet som den dag då det är fullt okej för en vuxen kvinna att klä ut sig i prinsesslik klänning och stå i centrum för sin vackra klänning och eventuellt även en krona på huuvet. Jag vet att det kallar den för tiara, men ni förstår vad jag menar?



Själv tror jag inte jag ville bli prinsessa som liten. Var lite av en pojkflicka som bara umgicks med killar fram till högstadiet. Fram till mellanstadiets slut var jag den som böt hockeybilder och spelade bandy på rasterna. Rött och rosa var bannlyst. Kanske är det därför som jag just nu är inne i en liten rosa period. Inte det att allt skall vara rosa. Men gillar små rosa udda detaljer som står ut. Jag har en rosa mixer/blender, ett rosa laptop-case och det senaste tillskottet i min rosa samling är en rosa (faktiskt metallikrosa) cykel. Kan det vara som en reaktion på att jag aldrig lekte prinsessa?


Nu skall jag sova, som en prinsessa på ärten kanske.

Med vissa personer mår man bara bra

(Observera att detta blev ett väldigt personligt inlägg.)

Det är bara att konstatera. Vissa människors sällskap får en att må dåligt medan med andra mår man bara bra. Och tyvärr är det ofta så att man konsaterar det först när man varit ifrån varandra en längre tid och sedan träffas igen. Träffade H ikväll. Måste erkänna att jag är väldigt glad över att vi sågs igen. Eller sågs och sågs, vi har setts innan, men inte umgåts. Vi brukade vara så nära varandra. Men så gled vi ifrån varandra, helt ifrån varandra. Många bakomliggande orsaker som orsakde de. Svårt att peka ut en enstaka.  Saknat honom jättemycket men intalat mig själv att det inte var samma person längre. Då kändes saknaden lättare att ta. Men idag insåg jag att det är samma person. Mer eller mindre i alla fall. Och honom har jag saknat. Saknat hur jag mår i hans sällskap. Och så otroligt glad över att ha börjat hitta tillbaka till en av mina närmaste vänner någonsin. Vi har absolut en lång väg att gå om vi skall hitta tillbaka till det vi hade. Men jag är glad att vi har börjat vår resa. Hoppas att han vill resa med mig.

Gick ju sådär med pluggandet igårkväll. Gjorde själva "layouten" på referatet i alla fall. Så typiskt mig när jag inte känner att jag orkar prestera någonting matnyttigt. Då gör jag något onödigt men mindre ansträngande. Då är det nästan så att det känns som jag presterat någonting i alla fall. Måste dock göra ett nytt försök med pluggandet nu, det är ju trots allt på kvällar och helger som jag har tänkt att gå klart skolan. Så såhär efter den första "riktiga" heldagen med Entreprenörsjakten, 10h/dag den här veckan är det planerat, så är det dags att logga in på PingPong (grymt larvigt namn men det är i alla fall vad intranetet för Borås Högskola heter) och kommentera två stycken inlägg ang. sociala medier och marknadsföring. Grymt intressant ämne i och för sig.



Så bäst att ta tag i det innan jag somnar. Tack för idag.

Sol, segel och unga entreprenörer

Åh, vad jag älskar att umgås med inspirerande människor! Är det någonting som jag mår riktigt bra av så är det att umgås med människor fulla med energi och inspiration. Men också minst lika viktigt människor som gör någonting utav denna energi. Det finns så många som sitter på bra idéer eller viljor, men som inte gör någonting åt de. Att umgås med människorna i Yeos, Young Entreprenours of Sweden, gör mig genuint lycklig och positiv till att fortsätta jobba för det jag brinner för, entreprenörskap. Tack alla för en otroligt givande och inte mFlerinst energigivande helg, ser fram emot en t intensiv och tuff arbetsvecka med Entreprenörsjaken.

Flera intressanta ämnen har diskuterats under detta intensiva dygn, (inte mycket sömn måste dock tilläggas, minns knappt senast jag var i säng 04:45!) för att nämna en sak som kom upp under bilresan hem från båten:

* Är det inte helt ofattbart egentligen att ämnen som syslöjd och träslöjd är obligatoriska i grundskolan men ingenting om att lära eleverna grunderna i privatekonomi? Känns väldigt förlegat att vi skall kunna sy korsstygn, spika ihop en fågelholk eller svarva en ljusstake, när vi inte lär oss hur man handskas med pengar. Känns väldigt bakåtsträvande.

Annars hade jag en toppenmysig kväll med min mor i fredags, vitt vin och räkor. Oerhört tacksam över min mammas och min relation, den är någonting jag värdesätter högt. Antar att det stämmer det dom säger, att ensambarn ofta kommer lite närmare sina föräldrar på något sätt. Lite som att mamma är inte bara min mor och väninna, utan även lite utav en storasyster... ...eller låter det konstigt?

Nej nu skall jag försöka laga lite middag, spagetti carbonara står på menyn, någonting jag varit sugen på ända sedan jag åt det på Rhodos. Efter en tripp till Netto nu på vägen hem så är middagsmenyn ett faktum. Sedan skall jag ge min kära bibel-student-tung-som-ett-ton-litteratur-kursbok om Eventlogistik ett gediget försök. Någonting som av någon oförstålig anledning blivit lite lågprioriterat.


Mot köket.

Vi lever i en värld där det gäller att våga

"Det handlar om att våga testa. Vi lever i en värld där det gäller att våga." sa våran gästföreläsare idag. Och visst stämmer det. Det gäller att våga. Men främst gäller det att våga misslyckas och att våga fråga om hjälp. Jag hade inte varit där jag är idag utan att våga fråga om hjälp. Våga be om hjälp ur situationer som jag inte hade klarat av att komma ur på egen hand. Utan att låta för djup är förmågan att be om hjälp någonting av de viktigaste som finns. Det finns ingen stolthet i att klara av allting på egenhand, för det finns det ingen som gör. Ingen jag vet om i alla fall. Självklart skall man våga testa och våga göra på sitt sätt. Men våga fråga. Våga göra fel och våga be om hjälp för att komma på rätt spår igen.

Väljer man fel väg vet man i alla fall vad man inte skall välja nästa gång. Väljer man inte alls vet man inte hur man skall göra nästa gång man hamnar i liknande vägskäl. Jag har valt. Nu återstår det bara att se om jag valt rätt. Om inte annat har jag lärt mig att inte välja den vägen igen och det är en erfarenhet om någon.

Nu måste jag fortsätta skriva mitt referat. Insett att jag skriver som allra bäst sähär efter två glas vin :)


Auf Wiedersehn.

PS. Jag vet att detta är ett "dött inlägg" då jag inte använder några länkar. Återkommer med dem senare ;)

Du blir vad du "konsumerar"

Sitter i sängen med datorn på nattduksbordet och mobilen i knät. Vad jag egentligen gör är tittar på tv. Har någon sorts hatkärlek till programmet "Du blir vad du äter" som visas på tv3, (som för övrigt bytt logga, siffran 3 med ett streck under, typ 3, inte mycket snyggare än cirkeln om du frågar mig) just nu. Visst blir vi vad vi äter men också vad vi konsumerar. Ibland kan jag inte låta bli att tycka att det är lite komiskt. Dagens mediakonsument (du och jag) "kan" inte "konsumera" endast en mediakanal. För när tittade du bara på tv senast? Eller lyssnade bara på radio? Idag sitter man och skriver på datorn samtidigt som tv:n står på med något tv-program du vill se, samtidigt sker konstakt chatt via msn, du är självklart inloggad på facebook samtidigt som twitter-feeden dyker upp i vänstersidan av skärmen, spotify ligger på paus och mobilen precis brevid dig. Och egentligen är det plugga du försöker göra. Känner du igen dig? Inte konstigt att vi får problem med att konsentrera oss på en sak. Vi är inte vana vid att sitta och lägga all fokus på tex. en föreläsare i skolan.

Vill man nå en konsument med sitt budskap har man mer än någonsin att konkurra med. Inte bara skall konsumenten välja din mediakanal i ett enormt utbud som bara växer, dessutom skall man övervinna alla de övriga mediakanalern som konsumenten valt att använda sig av samtidigt. En utmaning som är ett faktum.


Reklampausen slut på tv nu btw. - minns max 2 olika reklamfilmer, var väll något tvättmedel och någon hårfärgning?


Dags för en ny(blogg)start...

...utan att vilja radera min gamla blogg och de inläggen som ligger där känner jag att det är dags att starta en ny. Varför? Jo, för att jag under en ganska lång tid kännt att det är inlägg jag vill skriva men som inte passar in under min gamla blogg. Och därför har jag inte skrivit någonting istället. Vilket är synd. Jag gillar att skriva. Men jag skapar inte en ny, jag skaffar en till, en annan helt enkelt. En som passar mig bättre där jag är just nu. Kanske kommer jag att lägga in vissa inlägg i den gamla. Kanske inte. Tiden får se. Vi får se.

Orkar inte med att försöka designa bloggen med header och html-koder och allt sådant just nu. Det får komma så småningom helt enkelt. Precis som med min lägenhet. En sak i taget när tid (och gällande lägenheten pengar) finns. Försökte komma på något halvfyndigt eller vackert bloggnamn men alla jag kunde komma på var redan upptagna. Så blev helt enkelt mitt efternamn. Får ju dra nytta av att jag har ett relativt onvanligt sådant.

Återkommer inom kort, nu skall jag ut och försöka ta vara på det fina vädret. Blir en promenad i slottskogen :)


Later.

RSS 2.0